matildaikorea

Har just kommit hem från ett par timmars cyklande längs Han River. Vi hyrde cyklar längs floden som går genom Seoul. Vi fick för oss att byta sida och cykla över en bro till andra sidan och sen cykla på andra sidan tillbaka och sen över en bro. Idén lät ju bra så det gjorde vi. Problemet vara bara att det inte fanns nån bro som man kunde cykla tillbaka på...Vi cyklade och cyklade och blev svettigare och svettigare. Vi ville ju inte vända och cykla tillbaka när vi hade kommit så långt heller. Till slut bar vi upp cyklarna uppför en backe och upp till en motorväg och sprang över den och hittade en cykelväg på en bro så vi kunde komma över. I den här 20 miljonersstaden har dom inte riktigt tänkt till när det gäller hur cyklister och fotgängare ska ta sig fram alla gånger. Hur som helst var det en riktig skön söndagsaktivitet i det fina vädret. 

Nu är jag dock helt död, vi var ute och sjöng karaoke igår och kom hem strax innan 4 på morgonen. Egentligen öppnar inte dormet förren klockan 5 men vi har hittat en väg att bryta sig in på. Dom har övervakningskameror överallt så tittar dom på filmerna så ser dom oss garanterat. Ingen har dock sagt någonting än så vi kommer fortsätta tills nån säger något. Väl på rummet han jag sova kanske en timme innan jag vaknade av att min kinesiska roomie och hennes kompisar sprang runt och härjade i rummet. De hade på sig Disneykläder också, det hela är mycket märkligt men jag är säker på att det inte var en dröm! Även fast man kan tro att det var en mardröm..

Karaoken var hur som helst riktigt kul. Vi var tio stycken utbytesstudenter som hyrde ett rum med sköna soffor en karaokeutrustingen men tusentals låtar och inte minst alkohol inkluderat! Så personalen langande fram öl och whisky och massa snacks! Inte fy skam.






I onsdags körde vi även en utång här är några bilder därifrån


My dad drives a Ford


Tack Ebba för lånet av bildern! Jag är en värdelös fotograf..Men jag ska bättra mig!

Sitter nu på mitt rum och tittar ut genom fönstret. Himlen är helt rosa och det börjar skymma. På väg hem från Sokcho möttes vi av ett av de värsta oväder jag varit med om. Himlen öppnade sig och det öste ner under flera timmar. Det blåste också så det var mångas paraplyer som blåste sönder och när det åskade och blixtrade skakade det i hela vårt 15-vånings hus. Vi trodde först att det var en ny tyfon men det var det tydligen inte. Skönt att det är över nu i alla fall.

Det var riktigt skönt att komma iväg några dagar. Vi åkte i lördags morse mot östusten till en stad som heter Sokcho. I Sokcho mötte jag och Ebba upp en finländska som heter Annika, en tyska som heter Sandra och en Scheiziska som heter Sohra som också pluggar på Chung-Ang. Vi bodde på ett så kallat Love motel, dit korenska par går för att ha en liten trevlig stund. Det var stjärnor i taket, plastskydd under lakanet och suspekta fläckar på väggarna, mycket romatiskt. Vi hade även en fin havsutsikt över Japanska havet!


Första kvällen åt vi en helt otrolig fisk och skaldjursmiddag. Vi fick sammanlagt in 15 rätter, både levande, rå och tillagad fisk i alla dess former. Det var riktigt gott. Kände dock att jag kanske skulle undvikit de levande varelserna för jag kände efteråt hur hela jag skakade, tror att de kröp runt i mig ett bra tag efter jag svalde dom.



Vi hann även med en hel del shopping och fika. På söndagen var vi även i en av Sydkoreas populäraste nationalparker för att hika. Vi gick och gick och gick och klättrade och klättrade och till slut kom vi fram till ett litet Buddhist tempel i en grotta högt uppe i bergen. Där satt vi andfådda och svettades framför Buddha. Det var härligt. På måndagen åkte de andra tre hem så då var det bara Ebba och jag kvar. Vi åkte till en jättefin och stor strand och låg och stekte några timmar. Vi avslutade kvällen med att kolla på en film i ett DVD-room på stan.

Har just kommit hem från diverse ärenden ute på stan. Jag började med att ta tunnelbanan till Immigration office. Om man stannar mer än tre månader i landet måste man gå till detta ställe för att få ett id-kort. När man inte kan språket känner man sig som en liten boll som alla kastar runt med. Att komma dit gick hur bra som helst, men jag hade ingen vidare bra koll på vad mitt egentliga ärende var där och det fanns hur mycket saker som helst man kunde göra och massa skyltar på koreanska. Jag fick hjälp att fylla i ett till papper (jag hade redan massvis med papper med mig från skolan). Sedan blev jag runtkastad till olika personer på olika våningar. Jag hade bokat en tid klockan ett, men två minuter i ett kom jag på att glömt att ta med en bild på mig att ge till dom. Panikartat sprang jag runt och letade efter en fotoautomat. Jag hittade en som tur vara några trappor upp men damen som hade hand om automaten var inte nöjd med att min Bh band syntes, hon försökte täcka över dom i flera minuter. Till slut fick jag vänligt men bestämt fösa ut henne från automaten så jag kunde ta mina bilder. Så här blev resultatet:

Som ni ser så blev den inte så lyckad. Är lite orolig för att den inte ska bli godkänd, dom kanske tror att jag är en politisk flykting från Nordkorea som inte vill visa sina ögon. Hur som helst så lämnade jag in alla mina papper och pass och förhoppningsvis så får jag mitt ID-kort inom några veckor.

Efter denna pers bestämde jag mig för att utforska ett stort shoppingcenter som låg intill. Det var riktigt, riktigt bra och billigt!! Blev en snygg klänning och två par Converse för ca 600 kr! Utbudet är enormt och priserna är riktigt bra. Det blir definitivt en till shoppingrunda inom en snar framtid.

Igår började den tre dag långa festivalen här på Campus. Det var mat och dryck, studsmattor och spåtanter. Men den största attraktionen var ett koreanskt boyband som spelade på den stora scenen inför tusentals entusiastiska korenska tjejer (och killar). Deras största hit verkade vara en låt som kan heta "Only you" för det var det enda som var på engelska i hela låten. Under avslutningsnumret tog dom upp en tjej från publiken och placerade på en stol mitt på scenen. Sen turades dom om att gå fram och sjunga för en och ta hennes hand. Man blev allt lite avundsjuk. Innan boybandets var det någon form av karaoketävling och underhållning av en komiker. Det komikern gjorde var att säga ett koreanska ord eller mening och sen sjunga en del av en engelsk låt som lät som den koreanska meningen. Det låter lite invecklat men han gjorde onekligen succe.

Ikväll fortsätter festivalen så vi får se vad kvällen och natten har att erbjuda.

...stöter man på varje dag, ibland lite mer och ibland lite mindre. Idag så var jag och Ebba på en liten restaurang i närheten av skolan och skulle beställa middag. Menyn sitter på väggarna och består av massor av rätter. Vi har lärt oss att läsa på korenska men inte vad det vi läser innebär, därför är det lite som ett lotteri att gå ut och äta. Som tur var hade de några bilder så vi vågade inte chansa utan pekade på säkra kort, sushi och något kött. Ca 20 kr. var som hittat, och gott dessutom!

Ett annat litet kommunikationsprolem uppstod när jag skulle ringa och föröska beställa ett hotellrum åt Ebba och mig i en kuststad några timmar från Seoul. Började med att köra några inlärda fraser på korenska för att sedan så smått gå över mot basic engelska. Det gick inte så bra. Fick en känsla av att de personalen kastade runt telefonluren mellan sig för det var olika röster hela tiden. Till slut fick jag prata med en tant som mest mummlade. Hon ville verkligen men hon kunde inte få ut något som jag förstod ut hennes mun, jag tackade och la på. Frågade sedan min roomie om hennes korenska buddy kunde hjälpa mig, det kunde hon inte men däremot föreslog hon att hennes kinesiska vän skulle hjälpa mig. Det slutade med att jag sa på engelska till min kinesiska roomie vad hon skulle säga på kinesiska till sin kinesiska vän som på knackig koreanska skulle säga till tanten på hotellet att jag ville boka ett rum. Men det funkade! Förhoppningsvis i alla fall...

Planen är i alla fall att jag och Ebba ska åka till en liten stad som heter Sokcho över helgen och en bit in på nästa vecka. Nästa vecka är det Cheusok här i Korea vilket är en av de största helgdagarna på året. Då är vi lediga från skolan hela veckan nästan så vi passar på att fly storstaden och andas lite frisk havsluft.


Hit ska vi!
Imorgon och två dagar framåt är det någon form av festival här på Campus. Det är massa koreanska popstjärnor som kommer och det bjuds på mat mm. Ska bli skoj!

Efter en och en halv vecka börjar jag komma in i någon sorts vardag, det är skönt. Men samtidigt så är det inte vilken vardag som helst! Varje dag händer det något nytt, man träffat nya roliga människor eller provar någon ny maträtt. Seoul är verkligen en helt fantastisk stad. Det är restauranger och folk överallt och det är verkligen liv och rörelse dygnet runt. Men igår hittade jag en liten park ovanför skolan där det var hur lugnt och skönt som helst med fantastisk utsikt över hela stan. Nästa gång jag går dit ska jag ta ett kort och visa! Koreanerna är så söta, gamla tanter står och gör armhävningar mot ett staket. Och en hel familj står och spelar lite badminton i parken. Riktigt avkopplande och sitta och titta på.

Igår var jag på en korenskalektion i två timmar sen direkt på en tyskalektion med koreaner som ville lära sig tyska. Läraren var tysk men pratade koreanska. Sedan direkt på en två timmarlektion på engelska om Non govermental organizations. Det blev lite mycket för min hjärna.

Nu ska jag snart träffa Ebba på en coffe shop och plugga lite korenska, det kan behövas!

Mådde lite bättre igår så jag och Ebba bestämde oss för att gå på fotboll. Det var FC Seoul som spelade mot Gwangju i K-league vilket är Koreas professliga för män. Matchen spelades på World Cup Stadium där VM vilket var en av arenorna där VM spelades 2002 i Japan och Sydkorea. 
 
Utanför Tunnelbanan vid stadion


Efter att vi hade köpt biljetter gick vi en bit för att hitta någonstans att äta. Vi gick in i en liten gränd och gick in på en restaurang som såg okej ut. Man var tvungen att sitta på golvet vid pyttesmå bord, vilket inte är det lättaste om man inte är så vig. Beställningen gick fint, vi bara nickade och såg glada ut och hoppades på att få in någon mat, något annat alternativ fanns inte.

Det här var vad vi fick in! Det var riktigt gott. Fast inte vad vi förväntade oss precis.


Efter denna utsökta måltid gick vi mot stadion igen. Det var inte fullsatt, eftersom stadion tar nästan 70 000 men ändå riktigt bra stämning! Vi hamnade på "familjeläktaren" på ena långsidan, det fanns också en läktare för klacken på norra läktaren. Men som sagt så var det riktigt bra stämning på båda läktarna. Det var hejaklacksledare som höll igång publiken hela tiden, cheerleaders, bengaliska eldar, tifo mm. Det var verkligen över förväntan! Sen istället för att domaren blåste igång spelet med sin pipa sköt dom upp två fyrverkerier. Det var minst sagt annorlunda! Likadant efter varje mål, vilket fick till följd att det blev som en vit dimma över hela planen. Stadion är nästan inbyggd och dessutom var det över 30 grader och jättefuktigt så med denna dimma försvann inte. Spelat var annars inte så imponerande. Mycket felpass och konstiga beslut. Men vi fick i alla fall se ett snyggt frisparksmål. I halvtid fick vi se lite annorluna underhållning. På storbilsskärmarna var det någon som körde någon form av dataspel, alla i publiken var helt exalterade och skrek. Lite udda. Efter matchen träfade vi några andra från Linneuniversitet som pluggar på en annan skola här i Seoul. Det var en riktigt lyckad kväll.






Istället för Korv med bröd, Sushi med Sandwich!

Kom just hem efter en svetttig dag, både nör det gäller väder och lektioner. Började dagen med basic koreans for foreigners. Salen låg tre trappor nere i källaren och ACn funakde såklart inte så det var olidligt varmt. Dessutom var vi alldeles för många så stolarna räckte inte till. Efter ett tag kom dock en vaktmästare som fixade till fläkten någorlunda. Läraren var hur bra som helst och hon pratade perfekt engelska som tur var. Vi har börjat lära oss alfabetet och läsa och skriva. Det känns som att det kan funka! Andra lektionen var Non govermental organizations och där var det bara jag och en tysk tjej bland alla koreaner. Det var en intresant upplevelse på alla sätt. Professorn som hade lektionen pratade tydligen engelska men han hade samma melodi i rösten som när han pratade koreanska så det var riktigt svårt att hänga med. I början av lektionen sa han tre eller fyra gånger. " Det här är ingen lektion för att lära sig engelska" " Om ni inte kan engelska så kan ni gå" vilket var lite komiskt. Hur som helst så verkar ämnet intressant men det är väldigt annorlunda mot hemma. Alla sitter knäpptysta och har världens respekt för lärararen medan jag knappt kan hålla mig för skratt. Nu tänkte jag inviga det sprillans nya gymmet som finns här på boendet. Känns som det är dags att sätta igång och röra på sig med tanke på hur mycket mat man äter hela tiden.